Medelklassfamilj med arbetare i källaren

Idag fick vi hjälp av elever från ARCH att köpa material till diverse kommande projekt här i Indien. För två dagar sedan så fick vi en hyfsat lång lista utav vår lärare på vad vi behövde inhandla till våra arbeten. I väntan på en elev skulle bli frisk för att kunna följa med oss så blev hela situationen lite förvirrad. Men till slut så kunde två andra elever visa oss vägen till de olika butikerna.


Vi möttes upp efter lunch och begav oss till den ena elevens hem. Vi tog en rickshaw dit, vilket är Indiens motsvarighet på taxi, och därifrån hennes bil. Väl hemma hos henne så fick vi vänta ett tag utav någon anledning som vi inte riktigt visste, men undertiden fick vi smaka indiskt godis och Lisa fick en kopp med citron te, och Ida en kopp "kaffe", inge svenne starkt kaffe där inte. Och enligt Lisa smakade tet som en tjockare variant av diskvatten. Vi sade hej till hennes far, hennes mor, hennes äldsta bror och hennes två yngre syskon som klev innanför dörren med skoluniformerna på. Killen gick först och gjorde skönaste förvånade minen vi har sett på länge. Chocken var brutal. Vi fick en liten rundvandring i hennes hus och det visade sig att i deras källare hade de arbetare som sydde och sorterade klädesplagg. För hennes pappa var designer. Tänka sig. När det väl var dags att åka så visade det sig att hennes mamma skulle med, kunde bli lite intressant då hon kollade med avsmak på oss båda.

Som ni kanske vet så är trafiken i Indien inte den mest strukturerade. Om man ska svänga så visar man det med blinkers, oftast. Och för att alla ska flytta på sig då de bara kollar rakt fram när de kör och skiter i allt som är runtom så tutar de som tusan för att bilarna ska upptäcka en och inte krocka. Sedan kan det helt plötsligt stå en ko mitt uppe i allt, eller något annat djur.

Som tidigare nämnt så är indier som lata Duracellkaniner, så när man ska shoppa så gör man det sakta och det gäller att gå fram och tillbaka tio gånger innan bestämmer sig för vart man ska köpa produkten, för du vet. Gräset kan ju va grönare på andra sidan... Efter mycket om och men, sjuka mängder folk, oväntade stopp på vägen som eleven och hennes mamma behövde uträtta, kor och getter som vi lyckades bli rädda för, så slutade det med att vi hann med att köpa ungefär hälften utav det som stod på listan. Så när det kommer inhandlas återstår och se. Nu är vi trötta efter en hektisk dag och firade att den var över med kinder egg, och nu ska vi slagga.


Vi hörs imorgon.